fredag 17 april 2009

I hope you had the time of your life!

Efter en längre tids funderingar så gör jag nu slag i saken och avslutar den här bloggen, jag är tom på saker att skriva om förutom gnäll, tjat och något youtube-klipp då och då. Känner att jag fått ur mig det jag ville när jag startade bloggen för nästan två år sen, 118 inlägg blev det totalt varav 20% kanske är genuint bra. Någon dag ska jag börja från första inlägget och läsa mig framåt och se vad jag tycker om min insats.

Jag lämnar er med det här klippet eftersom jag snöat in på Bob Hund på sistone, "leaving on a high note" som jänkarna brukar säga.


men vem vet jag kanske kommer tillbaka nångång......

onsdag 15 april 2009

Årets film?

Äntligen har Johnny Depp vaknat upp ur den koman som han måste legat i när han gjorde skitfilmerna "Pirates of the Caribbean" och börjat göra bra filmer igen.

Public Enemies och Inglorius Basterds ser ut att bli årets filmer än sålänge.

http://www.apple.com/trailers/universal/publicenemies/large.html

Det som slår mig mest av trailern är hur jävla snygg filmen verkar bli rent bildmässigt, sen med en bra regissör, cool story och bra skådisar kan det inte bli fel.

(skulle gärna embeddat klippet men hittade ingen med lika bra kvalitet på Youtube)

måndag 6 april 2009

Please don´t take him just because you can

I senaste avsnittet av "60 Minutes" antagligen det bästa programmet som sänds på tv, så var det denna vecka ett porträtt av Dolly Parton hon med tuttarna och kirurgi-manin ni vet. I alla år har min bild varit sån av henne, en bimbo med massa bling bling som sjunger malande country och älskas av alla bögar.

Men för något år sen (kommer inte ihåg precis när) läste jag att hon kom från en familj på 14st som var "dirt poor", hon skriver alla sina låtar, är sin egen manager och har "sista ordet" vad gäller allt hon gör och har haft den sen hon startade. Detta gjorde att hon steg rejält i mina ögon, för det finns inget som stör mig så mycket än "artister" som inte ens skriver sina egna låtar, då är man ingen riktig artist enligt mig.

Lite senare hörde jag den här covern på hennes låt "Jolene" med The White Stripes för första gången.



Och det var detta som behövdes för att jag skulle börja uppskatta hennes musik, en distad gitarr och Jack Whites raspiga röst. Country är tydligen väldigt vemodig och melankolisk men eftersom den oftast spelas upp tempo och glad så försvinner hela tyngden enligt mig och blir lite dansband över det. Så när Dolly sjunger den här låten med sin ljusa och fina röst med tennessee-accent går det inte hela vägen hem.

Låten handlar förövrigt om att "Jolene" inte ska sno Dolly´s kille och det får mer djup och tyngd i White Stripes mer desperata och primala version.
Nu är det ju dock en tjej som ska sjunga den här låten så jag skulle vilja höra en tjej med lite raspig och stark röst sjunga den ackompanjerade av The White Stripes

Nu är min bild av henne helt annorlunda, hon är en stark kvinna som förtjänar all sin framgång, pengar och bling. Hon har dock fortfarande kirurgi-mani och alla bögar älskar henne det är fakta som hon själv berättat om och inget jag tycker hon ska behöva be om ursäkt för. (alla ingrepp alltså inte bögarna)


Lite bonus trivia: Visste ni att det var Dolly som skrev "I will always love you" och som hon släppte som singel 1974 samma år hon släppte Jolene, senare vet vi ju alla att crack-Whitney gjorde en cover på låten och fick en monster hit med. (Tryckarlåten nr1 när jag gick på skoldisco)